We only run for the money got no strings attached

Gmail-kalendern med det långa blå strecket

Sitter och planerar framåt, uppåt.
Noterar att fotbollsmatcherna börjar igen redan i Januari med Häcken mot Gais. Kallt.

Men enligt det blå strecket åker jag till Barcelona den 7 Januari, så vi tar det först och oroar oss för resten senare.

Blåvitt börjar sina matcher den 9 Februari. Då blir det livesändning med allt det innebär. Det skall bli riktigt kul. Ny streaming-tjänst kommer att lösa problemet vi hade förra året med den dåliga bilden, plus att man kommer att kunna se på matcherna på sin mobil eller Ipad.
Dock ligger matcherna en månad tidigare än förra året. Kallt.

Funderar på elektriska strumpor.

Ser också att det lutar åt Frankrike i mars med Göteborg FC.
Och Berlin i augusti.

Den "Glade" gubben.

Den "Glade" gubben stirrar på mig. Sådan skulle man vara. Vet inte varför han hänger på vår vägg egentligen.

Hittade en film på mitt youtube-konto som jag nästan glömt av. Det skulle bli något att göra (få betalt) men det blev inget. Men det blev ganska bra.
Stavhopp alltså.

Why number five

Nummer 5

Vad är en dag på Scandinavium?
Och varför har domaren ett nummer?
Det är det jag tar med mig från kvällen.
Och det usla introt.

Men jag frågar ingen om domarens nummer. Även om någon säkert vet.

Avslutar kvällen med Rocky 2. Och tycker att Sylvester Stallone är kass på att gråta.

What else can we do now

Vid kanten av Mjörn, där jag valt att bo på.

Startar en blogg igen. Tänker att det kan vara kul. Som sist.
Men den här gången blir den mer privat.

Sitter och väntar på jobb i Scandinavium, en flyktig tanke om att det är fredag fladdrar förbi. Kanske borde man göra något annat?

Ta en öl.
En drink.
En fest.

Men det går ju inte. Går ut med hunden istället och åker och jobbar.

Tasse i den tunna solen.

Och här sitter jag ju nu, och startar en blogg.