I love Apple

Målmedvetet

En bra dag.
Lördag.

Klippet gräset igen, tredje gången denna veckan.
Skäms nästan när jag tuggar runt med gräsklipparen.
Försöker övertyga mig själv om det rätta i detta, genom att prata med barnen om det.
"Klipper man ofta blir mattan tätare"
"Det är bra när man vill ha bort mossan"
"Den blir ju så fin"
Sonen tar på sig hörselskydden och en ointresserad min.
Dottern cyklar iväg.

Men gräset blir fint.
Jag lovar.

Sen bygger vi ett fotbollsmål av bräder som blivit över från ett balkong-bygge.
Vi målar det vitt eftersom riktiga mål är vita. Allt enligt min son.

En bra dag.
Lördag.

Och imorgon Stockholm med tåg.
Tåget med alla fans.

Nervös för matchen också.
Fan.

Green grass of Home

Skottfint

Det är nya tider nu.
Gräsklippartider.
Har klippt gräset för andra gången den här veckan.
Tänker att jag gör det på lördag med.
Känner tvångstankar över gräset.
Tankar om att gräset skall bli perfekt.

Kim spelar fotboll på gräsmattan.
Jag berättar för honom att vi skall köpa gräsfrön till helgen.
"Så vi får mer gräs?" undrar han.
"Ja, och bättre gräs." svarar jag

Grannen klipper alltid gräset före mig.
Men nu noterar jag nöjt att jag ligger före honom, min matta är nyklippt och han har inte ens kommit hem.

Jag vet vad som kommer att hända.
Så fort han kommer hem hoppar han på sin åkgräsklippare och kör, i panik.

Och med ljudet från hans gräsklippare skriver jag dessa rader.

The chaos theory

Ordningen

En dag där nästan all tid spenderas på kontoret är som dom är.
Det blir instängt.
Varmt.

Och sen är det så jävla rörigt också.
Varför blir det så?

Slänger avundsjuka blickar åt dom som klarar av, i en kaotisk vardag, att hålla ordning på sin "shit".
Jag gör det inte.
Här ligger ett kvitto som sannerligen borde ligga hos revisorn.
Jag städar upp.
Lovar bättring.
Och gör om det igen.

När Philip somnade

Om en timme spelar blåvitt mot Gefle, i Gävle.
Philip får inte vara med.
Och det är förbaskat trist.
Vi Haglunds behöver spela.
Vi behöver spela för att hålla ordning.
Ordning på oss själva.
Annars är vi snabbt inne i vårt kaos igen.



Tänker på Pierre.
Vill vara han.
Bara för en dag.

Coffee and cigarettes

Landströms kaffe

I samband med mitt rökstopp bestämdes det också att andra saker skulle försvinna. Somliga saker helt och somliga saker delvist.
Kaffet var en sak som det skulle dras ned på.
Kaffet i sig var starkt förknippat med rökning.
Så därför bort.
Delvis.

Detta har gjort att jag försöker att njuta mer av varje kopp kaffe.
I samband med detta har jag satt upp några inofficiella regler.

1. Kaffet skall vara nybryggt.
2. Kaffet skall vara hett.
3. Kaffet skall vara svart.
4. Kaffet skall vara bryggt.

Simpla regler, men ändå regler.

Idag bjöd Landström på kaffet, det smakade så där.
Så den koppen kändes bortkastad.
Och sånt hatar jag.
Men jag skyller inte på Landström.
Egentligen.

Gräsmattan

Så något missnöjd åkte jag hem för att klippa gräset. Och gjorde det. Känns som om gräsmattan nästan är där nu. Dock känns det inte som om mina kunskaper om gräs är där, alls. Jag bara klipper.

Och sen sprang jag.
Klippa gräs och springa på samma dag.
Det såg man inte komma år 2012.

Heroes

Hjälten

Dottern skulle laga ett hål idag.
Hål, som i ett nederlag för föräldern.
Men hon var stark.
Tuff.

Hon gjorde det utan bedövning.
"Det var lugnt" sa hon.

När vi kom ut såg jag en person som såg ut som en som jag borde känna igen.
Men jag gjorde det inte.
Sen såg jag på facebook att en "Vän" varit hos tandläkaren med sitt barn.
Min "Vän" var lik den jag såg på tandläkarmottagningen.

Hm.

30 something

Kväll på stan

Man är inte 20 längre.
Man är inte ens 30 längre.

Det räcker så.
Fast jag klarade en kväll utan cigaretter.
Och det är kul att träffa sina gamla vänner.
S från Filippinerna.
C från Göteborg.
J från lokalen i Gamla Masthugget.
Och öbon.

Men man är inte 20 längre.
Man är inte ens 30.

Därför blev söndagen svår,
Söndagen, vilodagen.
Fast med jobb till kl 21.
Och i morse mindes jag inte hur jag somnade.
Minns att jag gick upp till sängen med Ipaden.
Sen inget mer.

Var på Puta Madre för första gången och det sägs att det är en hyllning till den mexikanska bordellmamman (oklart vilken). Själv satt jag mest och väntade på tyskarna.

Smoke on the Water

På lördag är det dags att träffa några vänner.
Ute.
Någonstans.

Det blir ett eldprov.
Utan cigaretter.

S vill röka cigarr.
Det vill inte jag.

Tänker att jag dricker mig full.
Och sen bara går därifrån.
Tar in på hotell?
Och hoppas att det funkar.

Och jobbar, precis som vanligt, dagen efter.

Och det skall bli kul.

Kul

When I'm Sixty-Four

Bebbens Hörna Del 64

Så kom då dagen.
Den 64 i ordningen.
Som vi kör en match med IFK Göteborg på Gamla Ullevi i allsvenskan.
För 64 gången riggar vi upp.
För 64 gången skall vi också rigga ned.

Men nu är det mest bara tomt.

Tomheten

Men snart ramlar väl de utvalda in.

Noterar också idag att det blir den fjärde gången utan cigaretter.
Fyra av SEXTIO-FYRA.
Starkt.

Nionde veckan nu utan tobak.
Starkt.

Och ikväll löpning.
Det är det som håller mig uppe just nu.
I mitt melankoliska tillstånd.

Angelfish

Älskar Vimeo!
Till skillnad mot youtube hittar man så mycket kvalité.

Bra
Bra
Bra

Beach house fun

Stranden

Det är tufft att sluta röka.
Tufft som i jobbigt alltså.
En semifinal i Cupen på SVT kan vara förödande,
för den rastlöse,
för den orolige,
för själen.

Så jag går till stranden istället.

Bakom en klippa finner jag lä. Sanden är varm, nästan het.
Hunden kastar sig i vattnet.
Barnen sysslar med sitt som barn gör.

Sen cyklar vi hem.
Stunden på stranden är kort.
Men blåvitt hinner göra fyra mål.
Och jag tänker på en cigarett.
Trots att jag nu inte rökt på sju veckor.

Kraftlösa

Egentligen vill jag ut och springa lite.
Men det går inte.
Mina ben måste få vila.
Enligt en expert.
Jag har gått för fort fram, har sprungit för mycket, för ofta.
Och det är tydligen inte bra när man inte sprungit sedan högstadiet.
Promenera istället säger experten.
Men just nu fixar jag inte det heller.

Kanske borde simma istället.