Working in the Coalmine

Jobbade några dagar i Slovakien.

The Lone Ranger

På semester, men jobbar ibland.
Som imorgon.
Slår till med monsterdag direkt.

Hittade en korg på trappan häromdagen.
En korg med hälsningar från vänner vars bröllop jag fotade.

Bland massa fina saker hittade jag biobiljetter, så nu blir det The Lone Ranger.

Annars leker jag mest att jag är en skurk.

Coach

Det händer att jag ibland tar på mig reporter-hatten.
Och ställer frågorna.
Då blir det såhär.

Ibland.

Feel like going home

Regn

Vaknar av regn mot fönstret. Går motvilligt upp för att på något sätt ta mig mot jobbet. När jag går upp kommer sonen in i rummet, kryper upp i sängen, lägger sig på min plats och drar täcket över sig.
Utan att ge mig en blick eller någon uppmärksamhet överhuvudtaget.
Det är en sådan dag.

Och nu sitter jag här framför datorn.
Jag lyckades ta mig hit.

I tried and failed

and i´m tired and weary

Everything I ever done was wrong

And I feel like going home

Skolavslutning

Det var skolavslutning igår. Alltid en skum känsla runt dessa.
Sångerna och talen.
Allt blickar mot avslut.
Och tid som bara flyr.

Och nu regn på det och ett schema som inte går ihop.

A life well lived

Fint.
Som en ny livsfilosofi.
Crash and burn.

Mungo Jerrys breakdown

Blå

Det blir som det blir.
Man får ett par dagars ledighet när solen skiner.
Så man sätter sig ner på sin altan och tittar uppåt, bakåt.
Och vattnar sitt trädgårdsland mellan varven, klipper sitt gräs.

På altanen.

Och sen sitter man där igen.
Med barnen utlånade till andra ställen.
Helt ensam i solen.

Flyttar och fixar så att inomhus-systemet med högtalare och Spotify nu skall låta över altanen. Har fyllt min "Starred" lista med så mycket nytt och bra.

Så jag sätter på den första låten som är "En dans" med Sanna Hogman. Lyssnar och väntar på nästa låt. Och märker att den inte kommer, alls.

Försent märker jag att shuffle-läge råder på Spotify och då är det redan försent. Spotify kastar mig till Time från Inception.
Och då blir jag ledsen.
Som vanligt.

Jag

Jag ger mig ut och springer.
Springer.
Och det går bra.

I love Apple

Målmedvetet

En bra dag.
Lördag.

Klippet gräset igen, tredje gången denna veckan.
Skäms nästan när jag tuggar runt med gräsklipparen.
Försöker övertyga mig själv om det rätta i detta, genom att prata med barnen om det.
"Klipper man ofta blir mattan tätare"
"Det är bra när man vill ha bort mossan"
"Den blir ju så fin"
Sonen tar på sig hörselskydden och en ointresserad min.
Dottern cyklar iväg.

Men gräset blir fint.
Jag lovar.

Sen bygger vi ett fotbollsmål av bräder som blivit över från ett balkong-bygge.
Vi målar det vitt eftersom riktiga mål är vita. Allt enligt min son.

En bra dag.
Lördag.

Och imorgon Stockholm med tåg.
Tåget med alla fans.

Nervös för matchen också.
Fan.

Green grass of Home

Skottfint

Det är nya tider nu.
Gräsklippartider.
Har klippt gräset för andra gången den här veckan.
Tänker att jag gör det på lördag med.
Känner tvångstankar över gräset.
Tankar om att gräset skall bli perfekt.

Kim spelar fotboll på gräsmattan.
Jag berättar för honom att vi skall köpa gräsfrön till helgen.
"Så vi får mer gräs?" undrar han.
"Ja, och bättre gräs." svarar jag

Grannen klipper alltid gräset före mig.
Men nu noterar jag nöjt att jag ligger före honom, min matta är nyklippt och han har inte ens kommit hem.

Jag vet vad som kommer att hända.
Så fort han kommer hem hoppar han på sin åkgräsklippare och kör, i panik.

Och med ljudet från hans gräsklippare skriver jag dessa rader.

The chaos theory

Ordningen

En dag där nästan all tid spenderas på kontoret är som dom är.
Det blir instängt.
Varmt.

Och sen är det så jävla rörigt också.
Varför blir det så?

Slänger avundsjuka blickar åt dom som klarar av, i en kaotisk vardag, att hålla ordning på sin "shit".
Jag gör det inte.
Här ligger ett kvitto som sannerligen borde ligga hos revisorn.
Jag städar upp.
Lovar bättring.
Och gör om det igen.

När Philip somnade

Om en timme spelar blåvitt mot Gefle, i Gävle.
Philip får inte vara med.
Och det är förbaskat trist.
Vi Haglunds behöver spela.
Vi behöver spela för att hålla ordning.
Ordning på oss själva.
Annars är vi snabbt inne i vårt kaos igen.



Tänker på Pierre.
Vill vara han.
Bara för en dag.

Coffee and cigarettes

Landströms kaffe

I samband med mitt rökstopp bestämdes det också att andra saker skulle försvinna. Somliga saker helt och somliga saker delvist.
Kaffet var en sak som det skulle dras ned på.
Kaffet i sig var starkt förknippat med rökning.
Så därför bort.
Delvis.

Detta har gjort att jag försöker att njuta mer av varje kopp kaffe.
I samband med detta har jag satt upp några inofficiella regler.

1. Kaffet skall vara nybryggt.
2. Kaffet skall vara hett.
3. Kaffet skall vara svart.
4. Kaffet skall vara bryggt.

Simpla regler, men ändå regler.

Idag bjöd Landström på kaffet, det smakade så där.
Så den koppen kändes bortkastad.
Och sånt hatar jag.
Men jag skyller inte på Landström.
Egentligen.

Gräsmattan

Så något missnöjd åkte jag hem för att klippa gräset. Och gjorde det. Känns som om gräsmattan nästan är där nu. Dock känns det inte som om mina kunskaper om gräs är där, alls. Jag bara klipper.

Och sen sprang jag.
Klippa gräs och springa på samma dag.
Det såg man inte komma år 2012.

Heroes

Hjälten

Dottern skulle laga ett hål idag.
Hål, som i ett nederlag för föräldern.
Men hon var stark.
Tuff.

Hon gjorde det utan bedövning.
"Det var lugnt" sa hon.

När vi kom ut såg jag en person som såg ut som en som jag borde känna igen.
Men jag gjorde det inte.
Sen såg jag på facebook att en "Vän" varit hos tandläkaren med sitt barn.
Min "Vän" var lik den jag såg på tandläkarmottagningen.

Hm.

30 something

Kväll på stan

Man är inte 20 längre.
Man är inte ens 30 längre.

Det räcker så.
Fast jag klarade en kväll utan cigaretter.
Och det är kul att träffa sina gamla vänner.
S från Filippinerna.
C från Göteborg.
J från lokalen i Gamla Masthugget.
Och öbon.

Men man är inte 20 längre.
Man är inte ens 30.

Därför blev söndagen svår,
Söndagen, vilodagen.
Fast med jobb till kl 21.
Och i morse mindes jag inte hur jag somnade.
Minns att jag gick upp till sängen med Ipaden.
Sen inget mer.

Var på Puta Madre för första gången och det sägs att det är en hyllning till den mexikanska bordellmamman (oklart vilken). Själv satt jag mest och väntade på tyskarna.

Smoke on the Water

På lördag är det dags att träffa några vänner.
Ute.
Någonstans.

Det blir ett eldprov.
Utan cigaretter.

S vill röka cigarr.
Det vill inte jag.

Tänker att jag dricker mig full.
Och sen bara går därifrån.
Tar in på hotell?
Och hoppas att det funkar.

Och jobbar, precis som vanligt, dagen efter.

Och det skall bli kul.

Kul

When I'm Sixty-Four

Bebbens Hörna Del 64

Så kom då dagen.
Den 64 i ordningen.
Som vi kör en match med IFK Göteborg på Gamla Ullevi i allsvenskan.
För 64 gången riggar vi upp.
För 64 gången skall vi också rigga ned.

Men nu är det mest bara tomt.

Tomheten

Men snart ramlar väl de utvalda in.

Noterar också idag att det blir den fjärde gången utan cigaretter.
Fyra av SEXTIO-FYRA.
Starkt.

Nionde veckan nu utan tobak.
Starkt.

Och ikväll löpning.
Det är det som håller mig uppe just nu.
I mitt melankoliska tillstånd.

Angelfish

Älskar Vimeo!
Till skillnad mot youtube hittar man så mycket kvalité.

Bra
Bra
Bra

Beach house fun

Stranden

Det är tufft att sluta röka.
Tufft som i jobbigt alltså.
En semifinal i Cupen på SVT kan vara förödande,
för den rastlöse,
för den orolige,
för själen.

Så jag går till stranden istället.

Bakom en klippa finner jag lä. Sanden är varm, nästan het.
Hunden kastar sig i vattnet.
Barnen sysslar med sitt som barn gör.

Sen cyklar vi hem.
Stunden på stranden är kort.
Men blåvitt hinner göra fyra mål.
Och jag tänker på en cigarett.
Trots att jag nu inte rökt på sju veckor.

Kraftlösa

Egentligen vill jag ut och springa lite.
Men det går inte.
Mina ben måste få vila.
Enligt en expert.
Jag har gått för fort fram, har sprungit för mycket, för ofta.
Och det är tydligen inte bra när man inte sprungit sedan högstadiet.
Promenera istället säger experten.
Men just nu fixar jag inte det heller.

Kanske borde simma istället.

Tech world

Det digitala

Jobbar Volvo idag.
Inhouse webcast.
Alltid lika intressant.

Miljön är så fantastisk. 70-tal i kongresshall.
Där alla åskådare sitter i fåtöljer som har små luckor där man kan hala upp en Ramlösa. I en liten kedja som är fastsatt under luckan sitter en kapsylöppnare. En till varje fåtölj.

Vi bär med oss vår digitala teknik, men djupt inborrad i alla hörn av lokalen finns den härliga analoga utrustningen kvar.

Det analoga

På något sätt lyckas vi samverka dessa två tekniker. Så i salen med fåtöljerna kan man slå sig ned när en VD delger sina siffror för Q1.
Höra honom genom de vackert infällda högtalarna i väggarna.
Se honom med hjälp av de gamla strålkastarna från taket.

Det gamla Europa

Och någonstans i Lyon sitter några framför datorn och ser det.
I kontrollrummet hittar jag en gammal klassisk världskarta.
En tysk.
På håll ser allt ut som vanligt.

Rise above

Anton Hysén

En timmes fotojobb på förmiddagen med Anton Hysén.
Anton är något slags ambassadör för Dam-EM i Göteborg.
Han trixade lite med bollen.
Och så.

Gillar Anton.

8 timmar senare är läktarna helt fulla.
Och jag tänker på en cigarett.

Den onda foten

Egentligen är det löp-dag idag.
Men jag tycks ha en brännande smärta i min vänstra fot.
Får rådet om att ta en Voltaren.
Funderar på att byta skor.

Skit.
Jag som gillar att springa mitt program.
Gillar vad det gör med mig.
Mer än ont alltså.

We´ve all been there

Är svag för sånt här.
Onödigt svag.

Get a life

Hobbylös

Funderar över vad jag gör egentligen.
Just nu ingenting.
Väntar på kvällens match och jobb.

Men annars.
Ingenting.

Barn, Familj, Hus.
Det tar ju sin tid.
En tid som det ofta känns att man inte har.

Men jag borde hitta något, någon, att göra.

Gå med i en klubb.
Starta en klubb.
Gå på gym.

Göra något.

Gräs

Kanske borde utbilda mig inom gräs.

Eller bli bättre på att klippa, när den tiden kommer.

Forest Gimp

Elljus-spåret

Man gör vad man kan.
Och i det här fallet handlar det om träning.
Jag inser plötsligt att jag gillar att springa.
Jag gillar att elljus-spåret är så nära.
Jag gillar naturen runt om.
Så jag springer.

Inser mina begränsningar och tar hjälp av en app.
En app som ger mig ett träningsprogram på 10 veckor, som skall leda till att jag skall kunna springa 5 kilometer.

Gå 5.
Spring 1.
Gå 2.
Spring 1.
Och gör det igen.
Och så vidare.

Följer programmet några veckor. Gillar det.
Men nu gör det ont.
Ont i hälsenor.
I knän.
Benen känns tunga.

B säger att elljus-spåret är för tufft, att det är för långa backar för nybörjare.
Men jag vill inte springa någon annanstans.
Så jag kämpar på.
Snart borde jag vara stark nog.

Nästan på timmen som jag skriver detta, rullar fyra veckor utan rökning in.
Starkt.

Idolen

Gillar Jessica Landström.
Kul att hon spelar i KGFC i år.

Imorgon Hisingen, match och filmning för BK Häcken.

Lil'Kim

Smoke gets in your eyes

Gothia Park Academy

Det är en sådan dag.
Med sol.
På Gothia Park kör man hårt. Själv tänker jag mest på det här med att sluta röka.
Räknar in dag 11 utan eld utan rök.
Det har gått upp för mig att den där grejen. Den där det sitter en djävul och en ängel, på axlarna, på en tecknad figur.
Den grejen.
Den grejen var det en person som försöker att sluta röka som kom på.

Jag slås av hur ofta just djävulen sitter på min axel och viskar till mig.

"Va fan? En cigg kan du väl ta? Du sitter ju bara och väntar på en rendering ändå? Ta en nu, och släng bort resten sen."

Men jag struntar i det.
Sen tänker jag att jag valt ett dåligt tillfälle att sluta på. Veckorna innan den allsvenska premiären är ju de värsta.

"Precis, gör en kaffe nu och gå ut i solen. Ta ett bloss för fan! Det är ju match ikväll."

 

Skickar en låt till A på Kamratgården,
Velvet Revolver – Fall To Pieces
Skriver inget annat, det räcker.

"Om du röker idag, kan du ju sluta imorgon igen. Du har ju visat nu att du kan."

Va fan.